17 När David såg ängeln som dödade folket sade han till Herren: »Det är jag som har syndat. Det är jag, herden, som har gjort orätt. Men dessa mina får, vad har de gjort? Låt straffet drabba mig och min familj.«
18 Samma dag kom Gad till David och sade: »Gå upp på jevusén Aravnas tröskplats och res ett altare åt Herren!«
19 Och David gick, så som Herren hade befallt honom genom Gad.
20 När Aravna såg ut och fick se kungen och hans män närma sig gick han ut och hälsade underdånigt
21 och frågade: »Varför har min herre och konung kommit till mig?« — »För att köpa tröskplatsen av dig«, svarade David. »Här vill jag bygga ett altare åt Herren, så att den hemsökelse som drabbat folket upphör.«
22 Då sade Aravna: »Tag den, min herre och konung, och offra vad du finner för gott. Här är boskap till brännoffret och tröskslädar och ok till bränsle.
23 Allt detta ger Aravna åt sin konung.« Och han tillade: »Må du behaga Herren, din Gud.«