1 Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.