5 Hafver jag vandrat i fåfängelighet, eller min fot skyndat sig till bedrägeri?
6 Man väge mig på en rätt våg, så skall Gud förnimma min fromhet.
7 Hafver min gång vikit utaf vägen, och mitt hjerta efterföljt min ögon, och något lådat vid mina händer,
8 Så låt mig så, och en annar äte det; och min ätt varde utrotad.
9 Hafver mitt hjerta låtit sig draga till qvinno, och hafver vaktat vid mins nästas dörr,
10 Så varde min hustru af enom androm skämd, och andre besofve henne;
11 Ty det är en last och en missgerning för domarena.