8 Så låt mig så, och en annar äte det; och min ätt varde utrotad.
9 Hafver mitt hjerta låtit sig draga till qvinno, och hafver vaktat vid mins nästas dörr,
10 Så varde min hustru af enom androm skämd, och andre besofve henne;
11 Ty det är en last och en missgerning för domarena.
12 Ty det vore en eld, som förtärer intill förderf, och all min tilldrägt utrotade.
13 Hafver jag föraktat, mins tjenares eller mine tjenarinnos rätt, då de med mig trätte?
14 Hvad ville jag göra, när Gud reser sig upp? Och hvad ville jag svara, när han hemsöker?