8 Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.
9 De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;
10 De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;
11 Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?
12 Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;
13 Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.
14 Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.