23 När han begynner till att slå, så dräper han straxt, och begabbar de oskyldigas frestelse.
24 Men landet varder gifvet under dens ogudaktigas hand, att han undertrycker dess domare; är det icke så, huru skulle det annars vara.
25 Mine dagar hafva varit snarare än en löpare; de hafva flytt, och hafva intet godt sett.
26 De äro förgångne såsom stark skepp; såsom en örn flyger till maten.
27 När jag tänker: Jag vill glömma bort min klagan; jag vill förvandla mitt ansigte, och vederqvicka mig;
28 Så fruktar jag mig för all min sveda, vetandes, att du icke låter mig vara oskyldig.
29 Är jag nu ogudaktig, hvi hafver jag då sådana onyttiga vedermödo?