1 Jesus sa till sina lärjungar: "Det måste komma frestelser till fall, men fördömelse över den genom vilken de kommer.
2 Det vore bättre för honom att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet än att han får en av dessa små att falla.
3 Var uppmärksamma. Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.
4 Och om han syndar mot dig sju gånger om dagen och återkommer till dig sju gånger och säger: 'Jag ångrar mig,' så ska du förlåta honom."
5 Och apostlarna sa till Herren: "Ge oss mer tro."
6 Herren svarade: "Om ni hade tro som ett senapskorn kunde ni säga till det här mullbärsträdet: 'Dra upp dig med rötterna och plantera dig i havet,' och det skulle lyda er.
7 Om någon av er har en slav som plöjer eller vaktar boskap, säger han då till honom när han kommer hem från marken: 'Kom genast och ta plats vid bordet.'
8 Säger han inte i stället: 'Laga till mat åt mig och gör dig redo att passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan kan du själv äta och dricka.'
9 Inte tackar han slaven för att denne gjorde vad som blev honom tillsagt.
10 Så ska också ni säga när ni har gjort allt som krävs av er: 'Vi är ovärdiga slavar, vi har bara gjort vår plikt'."
11 På färden mot Jerusalem följde Jesus gränsen mellan Samarien och Galileen.
12 När han var på väg in i en by mötte honom tio spetälska män. De stannade på avstånd
13 och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!"
14 Då han såg dem sa han: "Gå och visa er för prästerna." Och medan de var på väg dit blev de rena.
15 När en av dem såg att han hade blivit botad återvände han och prisade Gud högt
16 och föll ner vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier.
17 Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio?
18 Har ingen återvänt för att prisa Gud utom den här främlingen?"
19 Och han sa till honom: "Res dig upp och gå, din tro har frälst dig."
20 Tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma svarade Jesus: "Guds rike kommer inte så att det kan iakttas.
21 Ingen ska kunna säga: 'Titta, här är det,' eller: 'Där är det.' För Guds rike är mitt ibland er."
22 Till lärjungarna sa han: "Det ska komma dagar då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni ska inte få det.
23 De ska säga till er: 'Titta där!' 'Titta här!' Men gå inte, följ dem inte.
24 För liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen, så ska Människosonen visa sig på sin dag.
25 Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.
26 Som det var i Noas dagar så ska det vara i Människosonens dagar.
27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla.
28 Likadant under Lots dagar. De åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,
29 men den dag då Lot gick ut från Sodom regnade det eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla.
30 Just så ska det bli den dag då Människosonen uppenbarar sig.
31 Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset ska han inte gå ner och hämta dem. Inte heller ska den som är ute på åkern återvända hem.
32 Tänk på Lots hustru.
33 Den som försöker behålla sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv ska bevara det.
34 Jag säger er: Den natten ska två män ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre ska lämnas kvar.
35 Två kvinnor ska mala tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar."
37 De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där kroppen är, där ska gamarna samlas."