1 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande. Han fördes av Anden ut i öknen
2 där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Han åt ingenting under de dagarna, och när de var förbi blev han hungrig.
3 Då sa djävulen till honom: "Om du är Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd."
4 Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan ska inte leva endast av bröd."
5 Och djävulen förde honom högt upp och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen
6 och sa: "Jag vill ge dig all denna makt och härlighet, för åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill.
7 Om du därför tillber mig ska allt vara ditt."
8 Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe och endast honom ska du tjäna."
9 Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sa till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån.
10 Det står skrivet: Han ska befalla sina änglar att beskydda dig,
11 och: De ska bära dig på händerna så att du inte stöter din fot mot någon sten."
12 Jesus svarade: "Det är sagt: Du ska inte sätta Herren din Gud på prov."
13 När djävulen hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom intill läglig tid.
14 I Andens kraft återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom spreds i hela trakten däromkring.
15 Han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.
16 Och han kom till Nasaret där han var uppvuxen. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa,
17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. Han rullade upp den och fann stället där det står skrivet:
18 Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att predika ett gott budskap för de fattiga. Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet
19 och förkunna ett år av välvilja från Herren.
20 Han rullade ihop bokrullen och gav tillbaka den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan tittade stint på honom.
21 Och han började tala till dem: "I dag har den här Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."
22 Alla talade väl om honom och häpnade över de nådens ord som kom från hans mun. Och de frågade: "Är inte han Josefs son?"
23 Jesus sa: "Tveklöst kommer ni att rikta detta ordspråk mot mig: 'Läkare, bota dig själv,' och säga: 'Vi har hört allt som hände i Kafarnaum, gör detsamma här i din hemstad'."
24 Och han fortsatte: "Det jag säger till er är sant: Ingen profet är omtyckt i sin hemstad.
25 Jag försäkrar: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre och ett halvt år och det kom en svår hungersnöd över hela landet.
26 Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land.
27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid och ingen av dem blev renad, men det blev Naaman från Syrien."
28 Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta.
29 De reste sig upp och drev honom ut ur staden och förde honom fram till branten av det berg som deras stad var byggd på för att störta ner honom.
30 Men han banade väg genom folkhopen och vandrade bort.
31 Och han begav sig ner till Kafarnaum, en stad i Galileen. Han undervisade folket på sabbaten,
32 och de förundrades över hans undervisning eftersom han talade med auktoritet.
33 I synagogan fanns en man med en oren demonande i sig, och han skrek högt:
34 "Åh, vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är - Guds Helige."
35 Men Jesus sa strängt till honom: "Tig och far ut ur honom!" Demonen kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom.
36 Alla blev förskräckta och sa till varandra: "Vad är det med hans ord? Med auktoritet och kraft befaller han ju de orena andarna, och de far ut."
37 Och ryktet om honom spreds överallt i trakten.
38 Han lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor ansatt av hög feber och de vädjade till Jesus för henne.
39 Han lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.
40 Vid solnedgången kom de till honom med alla som led av olika sjukdomar, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
41 Även demoner for ut ur många, de ropade: "Du är Guds Son!" Men han tilltalade dem strängt och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Kristus.
42 När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom och när de kom till honom försökte de hindra honom att lämna dem.
43 Men han sa till dem: "Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike även för de andra städerna, det är därför jag har blivit utsänd."
44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.