1 I gryningen på söndagen gick kvinnorna till graven med de aromatiska kryddor som de hade tillrett.
2 De fann stenen vara bortrullad från graven,
3 men när de gick in fann de inte Herren Jesu kropp.
4 När de nu blev villrådiga stod där plötsligt två män i skinande kläder framför dem.
5 Då kvinnorna blev förskräckta och böjde ansiktet mot marken, sa männen till dem: "Varför söker ni den levande bland de döda?
6 Han är inte här, men han har uppstått. Kom ihåg vad han sa till er medan han ännu var i Galileen,
7 att Människosonen måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen."
8 Då kom de ihåg hans ord.
9 Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de andra.
10 Det var Maria från Magdala och Johanna och Jakobs mor Maria. Även de andra kvinnorna som var med dem talade om det för apostlarna.
11 Men de betraktade deras ord som dumt prat och trodde inte på dem.
12 Petrus däremot reste sig och sprang till graven, och då han lutade sig in såg han endast linnebindlarna. Och han gick hem, förbryllad över det som hade hänt.
13 Och det hände samma dag att två av dem var på väg till en by som heter Emmaus, som ligger ungefär en mil från Jerusalem.
14 De talade med varandra om allt som hade hänt.
15 När de nu samtalade och diskuterade närmade sig Jesus själv och började vandra med dem.
16 Men deras ögon var hindrade från att känna igen honom.
17 Han frågade dem: "Vad är det ni går och samtalar så ivrigt med varandra om?" De stannade och såg bedrövade ut.
18 Den ene vid namn Kleopas svarade: "Är du den ende besökande i Jerusalem som inte vet vad som hänt där under dessa dagar?"
19 Han frågade dem vad som hänt, och de svarade: "Detta med Jesus från Nasaret, som var en profet, mäktig i ord och handling inför Gud och allt folket,
20 och hur våra överstepräster och rådsherrar överlämnade honom till att dömas till döden och korsfäste honom.
21 Men vi hoppades att han var den som skulle befria Israel. Och det är dessutom tre dagar sedan det här inträffade.
22 Därtill har också några kvinnor bland de våra gjort oss förbryllade. De gick vid gryningen till graven
23 men fann inte hans kropp. Och de kom och berättade att de i en syn hade sett änglar som sa att han lever.
24 Några av de våra gick till graven och fann att det var som kvinnorna hade sagt, men honom såg de inte."
25 Han sa: "Ni är verkligen oförståndiga, och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt.
26 Måste inte Kristus lida detta och gå in i sin härlighet?"
27 Och han började med Mose och alla profeterna och utlade för dem vad som står om honom i alla Skrifterna.
28 De närmade sig byn dit de var på väg, och han tedde sig som tänkte han gå vidare.
29 Men enträget bad de honom: "Stanna hos oss, det blir snart kväll och dagen lider mot sitt slut." Då gick han in och stannade hos dem.
30 Och när han låg till bords med dem tog han brödet, välsignade det, bröt det och gav åt dem.
31 Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann från dem.
32 De sa till varandra: "Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?"
33 De bröt omedelbart upp och återvände till Jerusalem där de fann de elva och alla de andra församlade.
34 Och dessa sa: "Herren har verkligen uppstått och har visat sig för Simon."
35 Och själva berättade de vad som hade hänt på vägen och hur Jesus blev igenkänd av dem när han bröt brödet.
36 Medan de talade om detta stod Jesus själv mitt ibland dem och sa: "Frid åt er."
37 Men de blev helt skräckslagna och trodde att de såg en ande.
38 Han sa: "Varför blir ni skrämda, och varför fylls era hjärtan av tvivel?
39 Se mina händer och mina fötter, det är jag själv. Ta på mig och se, en ande har ju inte kött och ben som ni ser att jag har."
40 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sina fötter.
41 Men då de upprymda av glädje och förundran ännu inte kunde tro frågade han: "Har ni något att äta här?"
42 Då gav de honom en bit stekt fisk,
43 som han tog och åt inför dem.
44 Och han sa: "Dessa ord sa jag till er medan jag ännu var hos er: 'Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag och hos profeterna och i psalmerna'."
45 Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna.
46 Och han sa: "Det står skrivet att Kristus ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
47 och att omvändelse till syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.
48 Ni ska vittna om detta.
49 Och lyssna, jag ska sända er vad min Fader har lovat. Men ni ska stanna här i staden till dess ni har blivit iklädda kraft från höjden."
50 Sedan förde Jesus dem ut till Betania. Och han lyfte sina händer och välsignade dem,
51 och medan han välsignade dem skildes han ifrån dem och blev förd till himlen.
52 De tillbad honom och återvände överlyckliga till Jerusalem.
53 Och de var ständigt i templet och lovprisade Gud.