1 En dag när Jesus undervisade folket i templet och förkunnade evangeliet kom översteprästerna och de skriftlärda tillsammans med de äldste fram
2 och frågade honom: "Tala om för oss med vilken fullmakt du gör detta? Eller vem gav dig den fullmakten?"
3 Han svarade dem: "Jag har också en fråga, säg mig:
4 Var Johannes dop från himlen eller från människor?"
5 De överlade med varandra: "Säger vi 'från himlen,' kommer han att fråga: 'Varför trodde ni då inte på honom?'
6 Säger vi 'från människor,' kommer allt folket att stena oss, eftersom de är övertygade om att Johannes var en profet."
7 Och de svarade att de inte visste varifrån det var.
8 Jesus sa till dem: "Så talar inte heller jag om för er med vilken fullmakt jag gör detta."
9 Jesus berättade denna liknelse för folket: "En man anlade en vingård och arrenderade ut den till vingårdsarbetare och reste bort en längre tid.
10 När tiden var inne sände han en slav till vingårdsarbetarna för att de skulle ge honom av vingårdens frukt. Men vingårdsarbetarna misshandlade honom och sände i väg honom tomhänt.
11 Då sände han en annan slav. Även honom misshandlade de och skymfade och sände i väg tomhänt.
12 Därefter sände han en tredje. Men även honom slog de blodig och jagade bort.
13 Då sa vingårdens herre: 'Vad ska jag göra? Jag sänder min älskade son. Honom ska de väl visa respekt.'
14 Men när vingårdsarbetarna fick se honom överlade de med varandra: 'Det är arvtagaren, vi dödar honom så får vi arvet.'
15 Och de kastade ut honom ur vingården och dödade honom.Vad ska nu vingårdens herre göra med dem?
16 Han ska komma och döda dessa vingårdsarbetare och lämna vingården åt andra." När de hörde detta sa de: "Så får inte ske!"
17 Men han såg på dem och frågade: "Vad betyder då detta ord i Skriften: Den sten som byggnadsarbetarna förkastade har blivit en hörnsten.
18 Den som faller på den stenen ska krossas, och den som stenen faller på ska smulas sönder."
19 De skriftlärda och översteprästerna ville nu genast gripa honom eftersom de förstod att liknelsen var riktad mot dem. Men de vågade inte för folket.
20 De bevakade Jesus och sände spioner som skulle spela rättfärdiga. Detta för att kunna fånga honom genom något ord från honom, så att de kunde överlämna honom åt myndigheten och ståthållarens makt.
21 De frågade honom: "Lärare, vi vet att du talar och undervisar rätt och inte gör skillnad på folk utan undervisar sant om Guds väg.
22 Är det tillåtet för oss att betala skatt till kejsaren, eller inte?"
23 Men han genomskådade deras list och sa:
24 "Visa mig en denar. Vems bild och inskrift är på det?" De svarade: "Kejsarens."
25 Han sa: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud."
26 De kunde inte inför folket fånga honom genom något han sa. Och de häpnade över hans svar och förblev tysta.
27 Några saddukeer - de förnekar att det finns en uppståndelse - kom och frågade Jesus:
28 "Lärare, Mose säger till oss i Skriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.
29 Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog barnlös.
30 Den andre
31 och den tredje gifte sig med henne och likaså alla sju. Alla blev barnlösa, och dog.
32 Sist dog kvinnan.
33 Vem ska hon bli hustru till vid uppståndelsen? Alla sju hade ju henne som hustru."
34 Jesus svarade: "Människorna i den här världen gifter sig och blir bortgifta,
35 men de som betraktas värdiga att få del av den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta.
36 Inte heller kan de dö längre, de är lika änglarna, de är Guds söner, de är uppståndelsens söner.
37 Men att de döda uppstår har även Mose visat i stycket om törnbusken, när han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.
38 Gud är inte de dödas Gud, utan de levandes, eftersom alla är levande för honom."
39 Då sa några skriftlärda: "Lärare, du har talat väl."
40 De vågade nämligen inte längre ställa frågor till honom.
41 Jesus sa till dem: "Hur kan de säga att Kristus är Davids son?
42 För David säger själv i Psaltaren: Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida,
43 till dess jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter.
44 David kallar honom alltså Herre. Hur kan då Kristus vara Davids son?"
45 Medan allt folket lyssnade sa Jesus till sina lärjungar:
46 "Akta er för de skriftlärda! De tycker om att gå omkring i långa mantlar och älskar att bli hälsade på torgen och de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna.
47 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för skenets skull. De ska få en så mycket hårdare dom."