1 Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade:
2 "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes tradition? De tvättar ju inte händerna innan de äter."
3 Han svarade dem: "Varför bryter ni själva mot Guds bud på grund av er tradition?
4 För Gud sa: Hedra din far och din mor, och: Den som förolämpar sin far eller mor måste straffas med döden.
5 Men ni säger: 'Om någon säger till sin far eller mor: Det som du kunde ha fått av mig ger jag i stället som offergåva,
6 då behöver han inte hedra sin far.' Ni upphäver Guds ord på grund av er tradition.
7 Ni hycklare! Jesaja profeterade rätt om er när han sa:
8 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.
9 De dyrkar mig förgäves, de förkunnar läror som är människobud."
10 Sedan kallade Jesus till sig folket och sa till dem: "Lyssna och förstå.
11 Det är inte det som går in i munnen som orenar människan. Det är det som går ut ur munnen som orenar henne."
12 Lärjungarna gick då fram till honom och sa: "Vet du att fariseerna tog anstöt när de hörde detta?"
13 Jesus svarade: "Varje planta som min himmelske Fader inte har planterat ska ryckas upp med roten.
14 Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind faller båda i gropen."
15 Petrus sa då till honom: "Förklara denna liknelse för oss."
16 Jesus sa: "Förstår inte heller ni ännu?
17 Begriper ni inte att allt som går in i munnen hamnar i magen och går sin naturliga väg?
18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren.
19 Från hjärtat kommer nämligen onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falska vittnesmål och hädelser.
20 Detta är vad som orenar människan. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."
21 Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området kring Tyros och Sidon.
22 Då hände sig att en kanaaneisk kvinna kom från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av en demon."
23 Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Sänd i väg henne, hon följer ju efter oss och ropar."
24 Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels folk."
25 Men hon kom och föll ner för honom och sa: "Herre, hjälp mig."
26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta barnens bröd och kasta det åt hundarna."
27 Hon sa: "Så är det, Herre, och hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord."
28 Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske så som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.
29 Jesus begav sig därifrån och kom till Galileiska sjön. Han gick upp på berget och satte sig där.
30 Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, krymplingar, stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem.
31 Folket häpnade när de såg stumma tala, krymplingar bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.
32 Jesus kallade till sig sina lärjungar och sa: "Jag lider med folket, för de har varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Jag vill inte sända i väg dem hungriga, för då går det illa för dem på vägen."
33 Lärjungarna frågade honom: "Var kan vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?"
34 Jesus frågade: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."
35 Då befallde han folket att slå sig ner på marken.
36 Och han tog de sju bröden och fiskarna och bad tackbönen, bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, som gav vidare åt folket.
37 Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop sju stora korgar fulla av de bitar som blev över.
38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
39 Och efter att ha sänt i väg folket steg han i båten och for till Magadans område.