1 Tidigt på morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att de skulle få Jesus dömd till döden.
2 De band honom, förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus, ståthållaren.
3 Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste
4 och sa: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss? Du ser det så."
5 Då kastade han silvermynten i templet och lämnade platsen och gick bort och hängde sig.
6 Översteprästerna tog mynten och sa: "Det är inte lagligt att lägga dem i offerkistan eftersom det är blodspengar."
7 Efter rådslag beslöt de att för dessa pengar köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Därför kallas den åkern Blodsåkern än i dag.
9 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: Och de tog de trettio silvermynten, priset på den värderade, satt av Israels söner,
10 och gav dem för Krukmakaråkern, så som Herren hade sagt åt mig.
11 Jesus ställdes nu inför ståthållaren, som frågade honom: "Är du judarnas kung?" Jesus svarade: "Du säger det själv."
12 Men när översteprästerna och de äldste anklagade honom gav han inget svar.
13 Då sa Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig?"
14 Men Jesus svarade honom inte med ett enda ord, så att ståthållaren blev mycket förvånad.
15 Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge, vald av folket.
16 Just då hade man en beryktad fånge vid namn Jesus Barabbas.
17 När de nu var samlade frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag ska frige, Jesus Barabbas eller Jesus som kallas Kristus?"
18 För han visste att det var av avund som de hade överlämnat honom.
19 Medan Pilatus satt på domartribunen sände hans hustru detta budskap till honom: "Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man, för jag har i dag lidit svårt i en dröm på grund av honom."
20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära Barabbas fri och Jesus avrättad.
21 Ståthållaren frågade dem nu: "Vem av de två vill ni att jag ska frige åt er?" De svarade: "Barabbas."
22 Pilatus frågade dem: "Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Kristus?" Alla svarade: "Korsfäst honom!"
23 Han frågade: "Varför? Vad ont har han gjort?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!"
24 Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att upplopp var nära, tog han vatten och sköljde sina händer inför folket och sa: "Jag är oskyldig till denne mans blod. Detta blir er sak."
25 Allt folket svarade: "Låt hans blod komma över oss och över våra barn."
26 Då frigav han Barabbas åt dem, men Jesus lät han prygla och överlämnade honom till att korsfästas.
27 Därefter tog ståthållarens soldater Jesus till ståthållarens högkvarter och samlade hela vaktstyrkan kring honom.
28 De tog av honom kläderna och svepte en röd mantel om honom,
29 vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och en käpp i hans högra hand. Medan de föll på knä inför honom hånade de honom och sa: "Leve judarnas kung!"
30 Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.
31 När de hade hånat honom tog de av honom manteln och klädde honom i hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas.
32 På vägen ut fann de en man, Simon från Kyrene. Honom tvingade de att bära Jesu kors.
33 Och när de kom till den plats som kallas Golgota - det betyder Skallen -
34 gav de Jesus vin att dricka blandat med galla. Han smakade, men ville inte dricka.
35 När de hade korsfäst honom delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Sedan satte de sig där och vaktade honom.
37 Över hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: 'Detta är Jesus, judarnas kung.'
38 Samtidigt korsfästes två förbrytare med honom, en på högra sidan och en på vänstra.
39 De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet
40 och sa: "Du som river ner templet och bygger upp det på tre dagar, fräls dig själv! Om du är Guds Son, stig ner från korset."
41 Även översteprästerna och de skriftlärda och de äldste hånade honom och sa:
42 "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Han är Israels kung! Han kan stiga ner nu från korset så ska vi tro på honom.
43 Han litar på Gud, nu får Gud rädda honom om han vill ha honom. För han har ju sagt att han är Guds Son."
44 Och på samma sätt blev han skymfad av förbrytarna som var korsfästa med honom.
45 Mitt på dagen kom ett mörker över hela landet. Det varade till femtontiden,
46 och då ropade Jesus med hög röst: Eli, Eli, lema sabachtani? Det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
47 Några som stod där hörde det och sa: "Han ropar på Elia."
48 Genast sprang en av dem och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt en käpp och gav honom att dricka.
49 De andra sa: "Vänta, låt oss se om Elia kommer och frälser honom."
50 Men Jesus ropade åter högt och överlämnade sin ande.
51 Och plötsligt brast templets förhänge i två delar, uppifrån och ända ner. Och jorden skakade och klipporna rämnade.
52 Gravarna öppnades och många av de insomnade heligas kroppar väcktes upp.
53 De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och gick in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 När officeren och de som med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, greps de av stark fruktan och sa: "Denne var i sanning Guds Son."
55 Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom.
56 Bland dem var Maria från Magdala, Maria som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedaios söner.
57 När det blev kväll kom en rik man från Arimataia vid namn Josef, som också han hade blivit en Jesu lärjunge.
58 Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att han skulle få den.
59 Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg
60 och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån.
61 Maria från Magdala och den andra Maria var där, de satt mitt emot graven.
62 Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus
63 och sa: "Herre, vi minns vad den där irrläraren sa medan han levde: 'Efter tre dagar ska jag uppstå.'
64 Ge därför order om att graven blir bevakad fram till tredje dagen, så att inte hans lärjungar kommer och stjäl honom och säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir den sista irrläran värre än den första."
65 Pilatus sa till dem: "Ni har en vaktstyrka, gå och bevaka graven så gott ni kan."
66 De gick och bevakade graven genom att försegla stenen och placera ut vakten.