1 Då ska himmelriket bli som tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen.
2 Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka.
3 De oförståndiga hade tagit med sig lamporna men tog ingen olja till dem.
4 De kloka tog olja i kärlen tillsammans med lamporna.
5 Då nu brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.
6 Vid midnatt hördes ett rop: 'Brudgummen är här, gå ut och möt honom!'
7 Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor.
8 De oförståndiga sa till de kloka: 'Ge oss av er olja, för våra lampor slocknar.'
9 De kloka svarade: 'Den räcker nog inte både till oss och till er. Gå till dem som säljer och köp åt er.'
10 Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod redo gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
11 Efter ett tag kom de andra jungfrurna tillbaka och sa: 'Herre, Herre, öppna för oss!'
12 Men han svarade: 'Det jag säger till er är sant: Jag känner er inte.'
13 Vaka därför, för ni vet inte dagen eller timmen.
14 Det blir som när en man skulle resa utomlands. Han kallade på sina slavar och överlämnade sin förmögenhet åt dem.
15 En gav han omkring hundra årslöner, en annan fyrtio och en tredje tjugo - var och en efter hans förmåga. Sedan reste han i väg.
16 Den som hade fått hundra årslöner gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade lika mycket till.
17 Den som hade fått fyrtio årslöner tjänade på samma sätt lika mycket till.
18 Men den som hade fått tjugo årslöner gick och grävde ner dem i marken och gömde sin herres pengar.
19 En lång tid därefter kom slavarnas herre och begärde redovisning av dem.
20 Den som hade fått omkring hundra årslöner kom och lämnade fram lika mycket till och sa: 'Herre, den förmögenhet du gav mig har jag fördubblat.'
21 Hans herre sa till honom: 'Utmärkt, du är en bra och trogen slav. Du har varit trogen i det lilla, jag ska anförtro dig mycket. Gå in och dela din herres glädje.'
22 Så kom den som hade fått omkring fyrtio årslöner fram och sa: 'Herre, den förmögenhet du gav mig har jag fördubblat.'
23 Hans herre sa till honom: 'Utmärkt, du är en bra och trogen slav. Du har varit trogen i det lilla, jag ska anförtro dig mycket. Gå in och dela din herres glädje.'
24 Även den som hade fått omkring tjugo årslöner kom fram. Han sa: 'Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut.
25 Av rädsla gick jag och gömde din förmögenhet i marken. Här har du vad som är ditt.'
26 Men hans herre svarade: 'Du är en dålig och lat slav. Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut.
27 Då borde du ha placerat mina pengar i en bank så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom.
28 Ta därför ifrån honom förmögenheten och ge den åt honom som har tvåhundra årslöner.
29 För den som har ska få, och det i överflöd, men från den som inget har ska tas också det han har.
30 Kasta ut den värdelösa slaven i mörkret här utanför. Där ska man gråta och våndas.'
31 När Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron.
32 Alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna.
33 Han ska ställa fåren på sin högra sida men getterna på den vänstra.
34 Då ska kungen säga till dem som står på hans högra sida: 'Kom, ni som är välsignade av min Fader, och ta det rike i arv som stått förberett åt er från världens skapelse.
35 För jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var främling och ni välkomnade mig,
36 jag var naken och ni klädde mig, jag var sjuk och ni besökte mig, jag satt i fängelse och ni kom till mig.'
37 Då ska de rättfärdiga svara honom: 'Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
38 Och när såg vi dig vara främling och välkomnade dig, eller naken och klädde dig?
39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?'
40 Då ska kungen svara dem: 'Det jag säger till er är sant: Det som ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.'
41 Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: 'Gå bort ifrån mig, ni som är under förbannelse, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.
42 För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta, jag var törstig och ni gav mig inte att dricka,
43 jag var främling och ni välkomnade mig inte, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.'
44 Då ska de svara: 'Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tog inte hand om dig?'
45 Då ska han svara dem: 'Det jag säger till er är sant: Det som ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.'
46 Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."