8 Abram sade: »Herre, min Gud, hur skall jag veta att det blir min egendom?«
9 Han svarade: »Hämta en treårig kviga, en treårig get och en treårig bagge, en turturduva och en ungduva!«
10 Abram hämtade djuren, styckade dem i två delar och lade delarna mitt emot varandra, men fåglarna styckade han inte.
11 Rovfåglar dök ner mot kropparna, men Abram jagade bort dem.
12 Vid solnedgången föll Abram i dvala, och skräck överväldigade honom, ett stort mörker.
13 Herren sade till Abram: »Du skall veta att dina ättlingar kommer att bo i ett land som inte är deras och vara slavar och förtryckas i fyrahundra år.
14 Men det folk vars slavar de blir skall jag döma, och därefter skall de dra ut med stora rikedomar.