1 Abrams hustru Saraj hade inte fött honom några barn. Hon hade en egyptisk slavflicka som hette Hagar,
2 och en dag sade Saraj till Abram: »Herren har gjort mig ofruktsam. Gå till min slavflicka, kanske kan jag få barn genom henne.« Abram samtyckte,
3 och så tog Saraj, Abrams hustru, sin egyptiska slavflicka Hagar och gav henne åt sin man. Abram hade då bott tio år i Kanaan.
4 Abram låg med Hagar, och hon blev havande. Men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på sin matmor.
5 Då sade Saraj till Abram: »Denna skymf är ditt fel! Jag lade själv min slavflicka i din famn, men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på mig. Herren må döma mellan mig och dig!«
6 Abram svarade Saraj: »Du bestämmer själv över din slavflicka — gör vad du vill med henne!« Saraj bestraffade henne, men då rymde hon.
7 Herrens ängel fann henne vid en källa i öknen, källan på vägen till Shur.
8 »Hagar«, sade han, »Sarajs slavflicka, varifrån kommer du och vart är du på väg?« Hon svarade: »Jag har rymt från min matmor Saraj.«
9 Då sade han till henne: »Vänd tillbaka till din matmor och underkasta dig henne.«
10 Och Herrens ängel sade: »Jag skall göra dina ättlingar mycket talrika, så talrika att ingen kan räkna dem.«
11 Herrens ängel sade till henne:»Du är havande och skall föda en son,och du skall ge honom namnet Ismael,ty Herren har hört din klagan.
12 Mer vildåsna än människa skall han vara,han skall slåss mot alla och alla mot honom.Öster om alla sina bröder skall han bo.«
13 Hagar gav Herren, som hade talat till henne, ett namn: »Du är Seendets Gud.« Ty hon tänkte: »Har jag verkligen sett Gud och förblivit vid liv?«
14 Därför kallar man brunnen Beer Lachaj Roi; den ligger mellan Kadesh och Bered.
15 Så födde Hagar en son åt Abram, och Abram gav denne son som Hagar fött honom namnet Ismael.
16 Abram var 86 år när Hagar födde Ismael åt honom.