1 Abraham tog sig åter en hustru. Hon hette Ketura
2 och födde honom Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shuach.
3 Jokshan blev far till Saba och Dedan, och Dedans ättlingar var ashureerna, letusheerna och leummeerna.
4 Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Avida och Eldaga. Alla dessa härstammade från Ketura.
5 Abraham gav allt han ägde åt Isak.
6 Åt sönerna till sina bihustrur gav Abraham gåvor, och medan han ännu levde skilde han dem från sin son Isak genom att skicka dem österut, till Östlandet.
7 Detta är den levnadsålder som Abraham uppnådde: 175 år.
8 Sedan slutade Abraham sina dagar. Han dog efter ett långt liv, gammal och mätt av år, och förenades med fäderna.
9 Hans söner Isak och Ismael begravde honom i Makpelagrottan på det fält som tillhört hettiten Efron, Sochars son, och som ligger utanför Mamre,
10 det fält som Abraham hade köpt av hettiterna. Där begravdes Abraham och hans hustru Sara.
11 Efter Abrahams död välsignade Gud hans son Isak. Isak bodde vid Beer Lachaj Roi.
12 Detta är släkttavlan för Abrahams son Ismael, som Saras egyptiska slavinna Hagar födde åt Abraham.
13 Detta är Ismaels söner med namnen i åldersordning: Nevajot, hans förstfödde, Kedar, Adbeel, Mivsam,
14 Mishma, Duma, Massa,
15 Hadad, Tema, Jetur, Nafish och Kedma.
16 Detta var namnen på Ismaels söner efter läger och byar, tolv hövdingar och deras stammar. —
17 Detta är den levnadsålder som Ismael uppnådde: 137 år. Sedan slutade han sina dagar; han dog och förenades med fäderna.
18 De hade sina boplatser från Havila fram till Shur, öster om Egypten. Öster om alla sina bröder hade han sina lägerplatser.
19 Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons, släkt. Abraham blev far till Isak.
20 Isak var 40 år då han tog Rebecka till hustru; hon var dotter till aramén Betuel från Paddan Aram och syster till aramén Laban.
21 Isak bad till Herren för sin hustru, eftersom hon var ofruktsam, och Herren hörde hans bön, och hans hustru Rebecka blev havande.
22 Men barnen sparkade varandra i hennes liv. Då sade hon: »Om det skall vara så här, står jag inte ut!« Hon gick för att fråga Herren,
23 och Herren svarade henne:»Två folk finns i ditt sköte,två stammar, skilda åt från moderlivet.Det ena folket blir starkare än det andra.Den äldre skall tjäna den yngre.«
24 När tiden var inne födde hon tvillingar.
25 Den förste som kom fram var rödhårig och luden som en skinnfäll över hela kroppen, och man gav honom namnet Esau.
26 Sedan kom hans bror fram, med handen i ett fast grepp om Esaus fot, och han fick namnet Jakob. Isak var 60 år när de föddes.
27 Pojkarna växte upp. Esau blev en skicklig jägare och höll till i skog och mark, men Jakob förde ett lugnt liv och bodde i tält.
28 Eftersom Isak hade smak för vilt tyckte han bäst om Esau, men Jakob var Rebeckas älsklingsson.
29 En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten.
30 »Ös upp av det röda åt mig, det röda där«, bad han Jakob, »jag är alldeles utsvulten.« Därav fick han namnet Edom.
31 Men Jakob svarade: »Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.«
32 Då sade Esau: »Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?« —
33 »Ge mig först din ed«, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob.
34 Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.