1 Isak hade nu blivit gammal, och ögonen hade försvagats så att han inte kunde se. Då kallade han en dag till sig sin äldste son Esau. »Min son«, sade han, och Esau svarade: »Ja, far.«
2 Isak sade: »Jag är gammal och vet inte hur långt jag har kvar.
3 Hämta dina vapen, kogret och bågen, och gå ut och skjut ett villebråd åt mig.
4 Laga till en av mina älsklingsrätter och bär in till mig så att jag får äta. Sedan skall jag ge dig min välsignelse innan jag dör.«
5 Men Rebecka hade hört när Isak talade med sin son Esau, och då Esau hade gått ut för att skjuta ett villebråd åt sin far
6 sade hon till sin son Jakob: »Jag hörde hur din far talade med din bror Esau och sade till honom:
7 Skaffa något vilt och laga till något gott, så att jag får äta och sedan kan välsigna dig inför Herren innan jag dör. —