10 Den skall du bära in till din far, så att han får äta och sedan kan välsigna dig innan han dör.«
11 Jakob invände: »Men min bror Esau är ju luden och jag är alldeles slät.
12 Om min far rör vid mig står jag där som en bedragare och drar över mig förbannelse i stället för välsignelse.«
13 Hans mor svarade: »Den förbannelsen får komma över mig, min son! Gör nu som jag säger och gå och hämta killingarna.«
14 Han gick och hämtade killingarna åt sin mor, och hon lagade till en av hans fars älsklingsrätter.
15 Och Rebecka tog fram sin äldste son Esaus festkläder, som hon hade hos sig, och lät Jakob, den yngste sonen, sätta på sig dem.
16 Med skinnet från killingarna täckte hon hans händer och hans bara hals.