3 först när alla hjordarna var samlade kunde man vältra undan stenen från brunnen och vattna fåren. Sedan lade man tillbaka stenen på dess plats över brunnsöppningen.
4 Jakob frågade dem: »Varifrån kommer ni, bröder?« De svarade: »Vi är från Harran.« —
5 »Då känner ni kanske Laban, Nachors son«, sade Jakob, och de svarade att de kände honom.
6 »Hur har han det?« frågade Jakob. »Bra«, svarade de. »Och där borta kommer hans dotter Rakel med fåren.«
7 Jakob fortsatte: »Solen står fortfarande högt på himlen, det är för tidigt att samla ihop boskapen. Vattna fåren och driv ut dem på bete igen!« —
8 »Nej«, sade de, »det kan vi inte göra förrän alla hjordarna är samlade och stenen vältrats undan från brunnen. Då vattnar vi fåren.«
9 Medan han ännu talade med dem kom Rakel med fåren, som hon brukade valla åt sin far.