8 »Nej«, sade de, »det kan vi inte göra förrän alla hjordarna är samlade och stenen vältrats undan från brunnen. Då vattnar vi fåren.«
9 Medan han ännu talade med dem kom Rakel med fåren, som hon brukade valla åt sin far.
10 När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får gick han fram och vältrade undan stenen från brunnen och vattnade sin morbror Labans får.
11 Och Jakob kysste Rakel, och han brast i gråt.
12 Han berättade för henne att han var nära släkt med hennes far och var Rebeckas son. Då sprang hon och berättade det för sin far,
13 och när Laban fick höra nyheten om sin systerson Jakob skyndade han sig ut för att ta emot honom. Han omfamnade och kysste honom och tog honom med sig hem. Där berättade Jakob för Laban allt som hade hänt,
14 och Laban sade till honom: »Ja, du är verkligen mitt kött och blod.«Jakob stannade hos honom en månads tid,