17 Juda svarade: »Jag skickar en killing ur min hjord.« — »Då får du ge mig en pant tills du har skickat den«, sade hon.
18 »Vad skall du ha i pant?« frågade han. Hon svarade: »Ditt sigill och sigillsnodden och staven du har i handen.« Han gav henne vad hon begärde och låg sedan med henne, och hon blev havande.
19 Hon gick därifrån, lade av sig slöjan och tog på sig änkekläderna.
20 Juda skickade över killingen med sin vän från Adullam för att få tillbaka panten av kvinnan, men han kunde inte finna henne.
21 Han frågade folk på platsen: »Var är den där tempelflickan som håller till vid vägen i Enajim?« De svarade: »Här har inte varit någon tempelflicka.«
22 Han kom tillbaka till Juda och berättade att han inte kunnat finna henne och att folket på platsen förnekade att det hade varit någon tempelflicka där.
23 Juda sade: »Då får hon väl behålla panten. Bara nu inte detta drar skam över oss. Jag skickade i alla fall den här killingen, fast du inte kunde finna henne.«