13 Sedan tog Josef Efraim i sin högra hand, så att Israel fick honom till vänster, och Manasse i sin vänstra hand, så att Israel fick honom till höger, och förde fram dem till Israel.
14 Men Israel sträckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand lade han på Manasses huvud. Han korsade alltså sina händer. Men Manasse var den förstfödde.
15 Israel välsignade dem och sade:»Den Gud som mina fäder höll sig till,Abraham och Isak,den Gud som har varit min herdefrån min första stund till denna dag,
16 den ängel som löst mig från allt ont,han må välsigna dessa barn.Genom dem skall mitt namn leva vidare,mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks.Må de föröka sig och bli talrika på jorden.«
17 Josef ogillade att hans far lade sin högra hand på Efraims huvud och grep därför tag i faderns hand för att flytta den från Efraims huvud till Manasses.
18 »Inte så, far«, sade Josef. »Det här är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud.«
19 Men det ville inte hans far utan sade: »Jag vet, min son, jag vet. Också han skall bli till ett folk, också han skall bli stor. Men hans yngre bror skall bli större än han, och av hans ättlingar skall bli stora folk.«