5 Herren såg att ondskan på jorden var stor; människornas uppsåt och tankar var alltid och alltigenom onda.
6 Då ångrade Herren bittert att han hade gjort människor på jorden.
7 Herren sade: »Människorna som jag har skapat skall jag utplåna från jordens yta, och med dem alla fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag gjorde dem.«
8 Men Noa hade vunnit Herrens välvilja.
9 Detta är berättelsen om Noa och hans släkt. Noa, som levde i denna tid, var en oförvitlig och rättfärdig man; han levde i gemenskap med Gud.
10 Noa fick tre söner, Sem, Ham och Jafet.
11 Men inför Guds ögon blev jorden alltmer fördärvad och full av våld.