21 Måste du också slakta mina barn som offer åt dem?
22 Du bedrev dessa vidrigheter och horerier utan att någonsin tänka på din ungdom, att du låg naken och sprattlade i ditt blod.
23 Och sedan du hade gjort allt detta onda — ve dig, ve dig, säger Herren Gud —
24 inrättade du en offerhöjd åt dig och anlade en kulle på varje öppen plats.
25 Vid varje korsväg gjorde du dig en kulle. Du drog din skönhet i smutsen, du skrevade med benen för alla som kom förbi, du horade ideligen.
26 Du horade med egypterna, dina grannar med stor lem, du horade ideligen, och du väckte min vrede.
27 Då lyfte jag min hand mot dig och tog ifrån dig det du haft som ditt. Jag prisgav dig åt de filisteiska kvinnorna, som hatade dig och såg ditt otuktiga levnadssätt som en skam.