9 Men jag handlade som det anstod mitt namn, jag ville inte att det skulle bli vanärat inför de folk bland vilka israeliterna bodde och i vilkas åsyn jag gav mig till känna för dem och förde dem ut ur Egypten.
10 Jag förde dem ut ur Egypten, ut i öknen.
11 Jag gav dem mina bud och lärde dem mina stadgar — den som håller dem får leva.
12 Dessutom gav jag dem mina sabbater till ett tecken som förenar mig och dem, för att de skall inse att det är jag, Herren, som helgar dem.
13 Men israeliterna var motsträviga mot mig i öknen. De följde inte mina bud, och de förkastade mina stadgar — den som håller dem får leva. Och mina sabbater vanhelgade de grovt. Jag tänkte tömma min vrede över dem i öknen och förinta dem.
14 Men jag handlade som det anstod mitt namn, jag ville inte att det skulle bli vanärat inför de folk i vilkas åsyn jag förde ut dem.
15 I öknen svor jag emellertid att inte föra dem till det land som jag hade gett dem, ett land som flödar av mjölk och honung, det härligaste av alla länder.