2 Människa! Tala till dina landsmän och säg: Om jag riktar svärdet mot ett land och folket där utser en av de sina till väktare
3 och denne ser svärdet riktas mot landet och stöter i horn för att varna folket,
4 och om någon som hör hornstöten inte lyder varningen utan blir dödad när svärdet kommer, då är han själv ansvarig för sin död.
5 Eftersom han hörde hornstöten men inte lydde varningen är han själv ansvarig för sin död. Men lyder han varningen räddar han sitt liv.
6 Om däremot väktaren ser svärdet men inte stöter i horn så att folket varnas och någon blir dödad när svärdet kommer, då dör denne därför att han syndat, och av väktaren skall jag utkräva vedergällning för hans blod.
7 Människa! Jag gör dig till en väktare för israeliterna. När du hör ett ord från mig skall du framföra min varning.
8 Om jag säger till den gudlöse: »Ditt straff är döden« och du inte har varnat honom för hans gärningar, skall den gudlöse dö därför att han syndat, och av dig skall jag utkräva vedergällning för hans blod.