11 Framför dem stod sjuttio av Israels äldste, däribland Jaasanja, Shafans son. Var och en höll ett rökelsekar i handen, och upp steg ett doftande moln av rökelse.
12 »Människa«, sade han till mig, »ser du vad Israels äldste har för sig i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Herren ser oss inte, Herren har övergett landet, säger de.«
13 Sedan sade han: »Du skall få se dem bedriva ännu värre vidrigheter.«
14 Han förde mig till öppningen i den port som vetter mot norr och leder till Herrens hus. Där satt några kvinnor och begrät Tammuz.
15 »Ser du, människa?« sade han. »Men du skall få se vidrigheter ännu värre än dessa.«
16 Han förde mig till den inre förgården till Herrens hus. Där, vid ingången till Herrens tempel, mellan förhallen och altaret, stod ungefär tjugofem män. De vände ryggen åt Herrens tempel, och med ansiktet mot öster föll de ner och tillbad solen i öster.
17 »Ser du, människa?« sade han. »Inte nog med de vidrigheter folket i Juda bedriver här, de begår också våldsdåd överallt i landet och har gång på gång väckt min vrede. Och nu sticker de vinrankan i näsan på mig!