18 glömsk av att någon kan trampa på democh att vilda djur kan krossa dem.
19 Hon är hård mot sina ungar,som om de inte var hennes egna.Det rör henne inte om hennes möda är förgäves.
20 Gud har förmenat henne klokhet,inte gett henne något förstånd.
21 Men plötsligt far hon uppoch kan skratta åt häst och ryttare.
22 Är det du som ger hästen hans styrka,har du klätt hans hals med fladdrande man?
23 Får du honom att dåna fram som en gräshoppssvärm?Hans stolta frustande väcker förfäran.
24 På slagfältet skrapar han ivrigt med hovenoch spränger fram mot väpnade skaror.