10 Det skall ändå vara min tröst,när jag vrider mig i olidlig plåga,att jag aldrig har dolt den Heliges ord.
11 Har jag styrka som kan ge mig hopp,finns ett slut som ger mig tålamod?
12 Är min styrka stenens,är min kropp av brons?
13 Nej, för mig finns ingen hjälp,alla vägar är stängda.
14 Den som sviker sin nästa i nödhar upphört att frukta den Väldige.
15 Bröder, ni är opålitliga som bäckar,som sinande bäckfåror.
16 Först mörknar de av smältande isoch snö som blandar sig med vattnet,