12 Är jag kanske Havet eller Draken,eftersom du låter bevaka mig?
13 Om jag tänker: »Det lättar när jag lagt mig,sömnen skall lindra min sorg«,
14 då skrämmer du mig med drömmar,förfärar mig med syner,
15 så att jag hellre vill kvävas.Hellre döden än denna plåga!
16 Jag tynar bort, jag lever inte för evigt.Lämna mig i fred, mitt liv är bara en vindil.
17 Vad är en människaatt du gör så stor sak av henneoch bryr dig så mycket om henne,
18 granskar henne varje morgon,prövar henne var dag och stund.