12 Nej, den vissnar före allt annat gräs,så snart den skjutit upp, innan den kan skäras.
13 Så går det för alla som glömmer Gud,den ogudaktiges hopp blir till intet.
14 Hans tillförsikt är en sommartråd,hans förtröstan som spindelväv.
15 Stöder han sig mot den faller han,håller han sig i den störtar han omkull.
16 Han är ett lummigt träd i solen,grenarna sträcker sig ut över trädgården,
17 rötterna flätar sig in i röset,söker fäste bland stenarna.
18 Men när trädet tas bortförnekas det av platsen där det stått:»Jag har aldrig sett dig.«