Apostlagärningarna 13 SB

1 I församlingen i Antiochia fanns det profeter och lärare: Barnabas, Symeon som kallades Niger, Lucius från Kyrene, Manaen som hade växt upp med tetrarken Herodes, samt Saul.

2 När dessa höll gudstjänst och fastade sa den helige Ande: "Avskilj åt mig Barnabas och Saul för den uppgift som jag har kallat dem till."

3 Då de hade fastat, bett och lagt händerna på dem sände de i väg dem.

Apostlarna förkunnar i Cypern – Saul blir Paulus

4 Efter att de blivit utsända av den helige Ande for de ner till Seleukia, och därifrån seglade de till Cypern.

5 När de kom till Salamis förkunnade de Guds ord i judarnas synagogor. De hade Johannes med sig som medhjälpare.

6 När de hade farit tvärs över ön till Pafos träffade de på en jude som var utövare av ockult magi, en falsk profet vid namn Barjesus.

7 Han höll till hos ståthållaren Sergius Paulus, en intelligent man. Denne kallade till sig Barnabas och Saul och önskade få höra Guds ord.

8 Men Elymas – vars namn betyder 'ockult magiker' – motarbetade dem och försökte vända ståthållaren bort från tron.

9 Saul som även kallades Paulus, var fylld av den helige Ande och spände ögonen i honom

10 och sa: "Du djävulens son, full av svek och skamlöshet, fiende till all rättfärdighet, ska du aldrig upphöra att förvränga Herrens raka vägar?

11 Lyssna, nu drabbar dig Herrens hand och du ska för en tid bli blind och inte kunna se solen." Och just då föll ett kompakt mörker över honom, och han famlade omkring och sökte en hjälpande hand.

12 När då ståthållaren såg vad som hade hänt kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.

Paulus och Barnabas i Antiochia i Pisidien

13 Paulus och hans följeslagare seglade ut från Pafos och kom till Perge i Pamfylien, men Johannes avvek från dem och återvände till Jerusalem.

14 Själva fortsatte de från Perge och kom till Antiochia i Pisidien. På sabbaten gick de till synagogan och satte sig ner.

15 Efter läsningen ur lagen och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa: "Ni män, bröder, om någon av er har ett uppbyggligt ord till folket, så varsågod."

16 Då reste sig Paulus, gav tecken med handen och sa: "Israeliske män och ni som fruktar Gud, lyssna.

17 Detta folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder, och han upphöjde sitt folk när de bodde som främlingar i Egypten. Med väldig makt förde han dem ut därifrån.

18 Och under fyrtio år härdade han ut med dem i öknen,

19 och utrotade sedan sju folk i Kanaan och gav deras land i arv åt sitt folk.

20 Allt tog omkring fyrahundrafemtio år. Därefter gav han dem domare fram till profeten Samuels tid.

21 Sedan bad de om en kung, och Gud gav dem Saul, son till Kish och av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år.

22 Men Gud avlägsnade honom och gjorde David till kung över dem. Om honom gav han sitt vittnesbörd: 'Jag har funnit David, Jishajs son, en man efter mitt hjärta som ska utföra all min vilja.'

23 Av hans ättlingar har Gud enligt sitt löfte fört fram en frälsare åt Israel - Jesus.

24 Innan han trädde fram förkunnade Johannes omvändelsens dop för hela Israels folk.

25 När Johannes stod vid slutet av sin levnad sa han: 'Jag är inte den ni tror att jag är. Men lyssna, han kommer efter mig och jag är inte värdig att knyta upp hans sandaler.'

26 Ni män, bröder, söner av Abrahams ätt, och de bland er som fruktar Gud, till oss har budskapet om denna frälsning blivit sänd.

27 För de som bor i Jerusalem och deras ledare förstod inte vem Jesus var, och genom att döma honom uppfyllde de profeternas förutsägelser som läses varje sabbat.

28 Fast de inte fann någon grund för dödsstraff, begärde de att Pilatus skulle avrätta honom.

29 Och när de hade fullbordat allt som var skrivet om honom tog de ner honom från träet och lade honom i en grav.

30 Men Gud uppväckte honom från de döda.

31 Han visade sig under många dagar för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket.

32 Och vi förkunnar för er evangeliet om det löfte som gavs till våra fäder.

33 Detta löfte har Gud uppfyllt åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det står skrivet i andra psalmen: Du är min son, jag har i dag fött dig.

34 Och att Gud lät honom uppstå från de döda för att aldrig mer återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag vill ge er de heliga och pålitliga löften som David fick.

35 Därför säger han också på ett annat ställe: Du ska inte låta din Helige uppleva förgängelsen.

36 För när David under sin samtid hade tjänat Guds vilja insomnade han och lades hos sina fäder och upplevde förgängelsen.

37 Men den som Gud uppväckte upplevde inte förgängelsen.

38 Ni män, bröder, därför ska ni veta att det är genom Jesus som syndernas förlåtelse förkunnas för er.

39 Och att var och en som tror rättfärdigas i honom från allt som Mose lag inte kunde rättfärdiga er ifrån.

40 Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte inträffar:

41 Lyssna, ni föraktare, häpna och förgås. För jag utför en gärning i era dagar, en gärning som ni inte kommer att tro när den berättas för er."

42 När Paulus och Barnabas gick ut bad folket att få höra samma budskap nästa sabbat.

43 Och då man bröt upp från synagogan följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas. Och de talade till dem och uppmanade dem att förbli i Guds nåd.

44 Nästa sabbat samlades nästan hela staden för att lyssna till Herrens ord.

45 Men när judarna fick se allt folket fylldes de av avund och hånade Paulus och sa emot honom när han talade.

46 Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: "Det var nödvändigt att Guds ord först skulle talas till er. Men eftersom ni avvisar det och inte anser er själva värdiga det eviga livet så vänder vi oss till hednafolken.

47 För så har Herren befallt oss: Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli till frälsning överallt på jorden."

48 När hedningarna hörde detta blev de glada och prisade Herrens ord. Alla som var bestämda till evigt liv kom till tro.

49 Och Herrens ord spreds ut över hela området.

50 Men judarna hetsade upp ansedda gudfruktiga kvinnor och de ledande männen i staden. De startade en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från sitt område.

51 Men de skakade dammet av sina fötter mot dem och begav sig till Ikonion.

52 Och lärjungarna fylldes av glädje och den helige Ande.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28