1 Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp:
2 »I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor.
3 I samma stad fanns en änka, och hon kom gång på gång till honom och sade: ’Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till.’
4 Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: ’Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor,
5 men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.’«
6 Och Herren sade: »Där hör ni vad en orättfärdig domare säger.
7 Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta?