8 Också cypresserna gläds åt ditt ödeoch Libanons cedrar:»Nu när du ligger därkommer ingen hit för att fälla oss.«
9 Nere i dödsriket blir det rörelsenär man ser dig komma.Skuggorna väcks ur sin dvala,jordens härskare.Folkens alla kungarmåste resa sig från sina troner.
10 Alla hälsar de dig med dessa ord:»Nu har också du mist din kraftoch blivit som vi.
11 Ner till dödsriket störtade din ståtoch dina klingande harpor.Maskar blir din bädd,likmaskar ditt täcke.«
12 Ack, fallit har du från himlen,lysande stjärna, gryningens son,du har krossats mot jorden,du som betvingade folken.
13 Det var du som sade till dig själv:»Upp till himlen skall jag stiga.Ovan Guds stjärnorskall jag resa min tronoch ta säte på gudabergetlängst uppe i norr.
14 Jag skall stiga upp ovan molnen,jag skall bli som den Högste.«