1 Jag hade svar åt dem som inte frågade mig,lät mig finnas av dem som inte sökte mig.»Här är jag, här är jag!« sade jagtill ett folk som inte åkallade mitt namn.
2 Ständigt har jag räckt ut händernamot ett tredskande folk,som vandrar den orätta vägenoch följer sina egna planer,
3 det folk som öppet kränker mig hela tiden.De förrättar offer i trädgårdaroch tänder offereld på tegelaltaren.
4 De håller till i gravkamraroch tillbringar natten på lönnliga platser,de äter fläsk och lagar soppa på orent kött.
5 De säger: »Håll dig undan, rör mig inte,min helighet kan smitta!«Sådana är som rök i min näsa,som en ständigt brinnande eld.
6 Det står upptecknat inför mig,jag tiger inte förrän jag har vedergällt dem
7 för deras och deras fäders synder, säger Herren.De tände offereld på bergenoch smädade mig på kullarna.Nu får de plikta för vad de gjort,vedergällningen skall drabba dem.
8 Så säger Herren:Så länge det finns saft i druvorna säger man:»Kasta dem inte, det finns kvar av det goda!«Likadant skall jag göra med mina tjänare,jag skall inte förkasta dem alla.
9 Jag skall låta Jakob få ättlingaroch ge Juda en arvinge till mina berg.Mina utvalda skall äga landet,mina tjänare får bo där.
10 För mitt folk som söker migskall Sharon bli till betesmark för fårenoch Akors dal till viloplats för boskap.
11 Men ni som överger Herrenoch glömmer mitt heliga berg,ni som dukar bordet för Gadoch blandar vinet åt Meni,
12 er skall jag utlämna åt svärdet,ni måste alla böja knä för att slaktas.Ty jag kallade men ni svarade inte,jag talade men ni lyssnade inte,ni gjorde det som var ont i mina ögon,valde det som misshagade mig.
13 Ja, så säger Herren Gud:Mina tjänare skall äta, ni skall hungra,mina tjänare skall dricka, ni skall törsta,mina tjänare skall glädjas, ni skall blygas,
14 mina tjänare skall jubla av lycka,men ni skall gråta av sorgoch jämra er i förtvivlan.
15 Det namn ni lämnar efter erskall mina utvalda bruka som en förbannelse,när de önskar att Herren Gud skall döda någon.Men mina tjänare skall få ett nytt namn,
16 och den som önskar sig välsignelse i landetskall bruka det som en välsignelse.Den som svär en ed i landetskall svära vid Gud, den trofaste.De lidanden som varit är glömda,jag ser dem inte längre.
17 Nu skapar jag en ny himmel och en ny jord.Det som varit skall man inte mer minnas,inte längre tänka på.
18 Nej, gläd er och jubla för evigtöver det som jag skapar.Jag skapar om Jerusalem till jubeloch dess folk till glädje.
19 Jag skall jubla över Jerusalemoch glädjas över mitt folk.Där skall inte mer höras gråt och klagan,
20 där skall aldrig mer ske att spädbarn döreller att gamla inte får leva sin tid ut.Den dör ung som dör hundraårig,den som inte blir hundra anses förbannad.
21 De skall bygga hus och bo i dem,odla vingårdar och äta deras frukt.
22 Det de byggt skall inte bebos av andra,det de odlat inte ätas av andra.Alla i mitt folk skall bli gamla som träden,mina utvalda får njuta frukten av sin möda.
23 De skall inte arbeta förgävesoch föda barn till en snar död,ty de är ett släkte som Herren välsignat,de och deras ättlingar.
24 Då skall detta ske:Innan de ropar svarar jag dem,medan de ännu talar bönhör jag dem.
25 Vargen och lammet betar tillsammans,lejonet äter hö som oxen.Och jord är ormens föda.Ingenstans på mitt heliga bergsker något ont eller vrångt,säger Herren.