1 »Vem är han som kommer från Edom,från Bosra i röda kläder,som praktfull i sin dräktgår fram med väldig kraft?«Jag är den som förkunnar rättfärdighet,den som har makt att rädda.
2 »Varför är din dräkt så röd,dina kläder som en vintrampares?«
3 Jag har ensam trampat vinpressen,ingen från folken hjälpte mig.Jag trampade dem i min vrede,stampade dem i min harm.Saften stänkte på mina kläder,hela min dräkt blev fläckad.
4 Jag hade bestämt en hämndens dag,befrielsens år var inne.
5 Jag såg mig om, men ingen kom till hjälp,jag häpnade över att ingen gav mig stöd.Då gav min styrka mig seger,min vrede blev mitt stöd.
6 Jag trampade folken i min vrede,krossade dem i min harm.Jag lät deras blod flyta på marken.
7 Jag vill förkunna Herrens kärlek,prisa Herren för allt han gjort för oss,allt det goda han gjort för Israels folki sin barmhärtighet och sin stora kärlek.
8 Han sade: De är ju mitt folk,barn som aldrig sviker.Därför blev han deras räddare
9 i all nöd.Det var inget sändebud, ingen ängelutan han själv som räddade dem,det var han som befriade demav kärlek och medömkan.Alltid i gångna tiderlyfte han upp dem och bar dem.
10 Men de trotsade honomoch bedrövade hans heliga ande.Han förvandlades till deras fiende,och han stred mot dem.
11 Då tänkte hans folk på gångna tider:Var är han som drog upp ur vattnetherden för sin hjord?Var är han som ingötsin heliga ande i hans bröst,
12 han som lät sin härliga maktgå vid Moses högra sida,han som klöv havet framför democh skapade sig ett evigt namn,
13 han som förde dem genom djupen?Som hästen på hedengick de fram utan att snava.
14 Likt boskap på väg ner i dalenfördes de av Herrens ande.Så ledde du ditt folkoch skapade dig ett härligt namn.
15 Blicka ner från himlen,från din heliga och härliga boning.Var är din lidelse och din kraft?Din ömhet och barmhärtighet vägrar du mig.
16 Du är ju vår fader,Abraham vill inte veta av oss,Israel erkänner oss inte.Du, Herre, är vår fader,alltid har du hetat vår befriare.
17 Varför låter du oss gå vilseoch överge dina vägar, Herre,varför gör du våra hjärtan hårda,så att vi inte fruktar dig?Ändra dig för dina tjänares skull,de stammar som är din egendom.
18 Varför får gudlösa beträda din helgedom,våra fiender trampa omkring i ditt tempel?
19 Det är som om du aldrig varit vår härskare,som om ditt namn inte hade utropats över oss.