1 Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son, såg när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia regerade i Juda.
2 Hör, himmel, och lyssna, jord!Herren talar.Barn har jag fostrat och vårdat,men nu har de brutit med mig.
3 Oxen känner sin husbondeoch åsnan sin herres krubba,men Israel känner inte sin herre,mitt folk har inget förstånd.
4 Ve detta syndiga folk,tyngt av skuld,detta onda släkte, dessa vanartade barn.De har övergivit Herren,visat förakt för Israels Heligeoch vänt honom ryggen.
5 Har ni inte fått nog med slageftersom ni fortsätter att trotsa?Huvudet är sönderslaget,hjärtat sönderkrossat.
6 Från huvud till fot finns inget helt —bulor, skråmor, öppna sår,inte urkramade, inte förbundna,inte baddade med olja.
7 Ert land är förött, era städer brända.Era åkrars gröda ser ni främlingar äta.En förödelse är det, som när Sodom lades öde.
8 Bara Sion är kvarsom en hydda i vingården,ett vaktskjul på gurkfältet— en beskyddad stad.
9 Om inte Herren Sebaotlämnat en spillra av oss,då vore vi som Sodom,Gomorra skulle vi likna.
10 Lyssna till Herrens ord,sodomfurstar!Hör vad vår Gud har att säga,gomorrafolk!
11 Vad skall jag med alla era slaktoffer?säger Herren.Jag är mätt på brännofferbaggaroch gödkalvars fett,jag vill inte ha blodetfrån tjurar och lamm och bockar.
12 Vem har begärt detta av ernär ni träder fram inför mig,ni som trängs på mina förgårdar?
13 Kom inte med era meningslösa gåvor,jag avskyr offerröken.Nymånad, sabbat, högtidssamling —jag tål inte falskhet och fest.
14 Jag hatar era högtider och nymånadsfester,de har blivit en börda för mig,som jag inte orkar bära.
15 När ni lyfter era händer i bönvänder jag bort blicken.Hur mycket ni än berlyssnar jag inte.Ni har blod på händerna.
16 Tvätta er, rena er!Låt mig slippa se era illdåd.Sluta göra det onda
17 och lär er göra det goda.Sträva efter rättvisa,stöd den förtryckte.För den faderlöses talan,skaffa änkan rätt.
18 Låt oss gå till rätta med varandra,säger Herren.När era synder är scharlakansröda,kan de då bli vita som snö?När de är röda som purpur,kan de då bli vita som ull?
19 Om ni villigt lyder migskall ni få njuta det goda i landet,
20 men om ni trotsar och vägrarskall ni bli svärdets byte.Herren har talat.
21 Ack, en sköka har hon blivit,den trofasta staden,hon som var uppfylld av rätt,en boning för rättfärdighet —nu bor det mördare där.
22 Ditt silver har blivit slagg,ditt vin är utspätt med vatten.
23 Dina sturska stormän är tjuvars kumpaner.Alla älskar de mutor,ständigt försöker de sko sig.De för inte den faderlöses talan,änkans sak tar de inte upp.
24 Därför säger Härskaren Herren Sebaot,Israels Mäktige:Ve dem!Jag skall utkräva hämnd på mina fiender,jag skall vedergälla mina ovänner.
25 Jag skall lyfta min hand mot dig.Jag skall bränna bort allt orent i smältugnenoch avlägsna din slagg.
26 Jag skall ge dig sådana domare som du hade förroch rådgivare som i forna tider.Då skall du kallas »rättfärdighetens borg«,»den trofasta staden«.
27 Genom rätt skall Sion räddas,genom rättfärdighet de som bor där.
28 Men brottslingar och syndare skall krossas,de som överger Herren skall förgås.
29 Då skall ni känna skam över terebinternasom förut var er lust,besvikelse över lundarnasom ni älskade så högt.
30 Ni skall bli som en terebint med vissnad krona,som en lund där vattnet sinat.
31 Den starke skall bli till blånoroch hans verk till en gnista.Tillsammans skall de brinna i en eldsom ingen kan släcka.