1 Vid denna tid blev Hiskia allvarligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: »Så säger Herren: Se om ditt hus. Du ligger för döden, du kommer inte att överleva.«
2 Då vände Hiskia ansiktet mot väggen och bad:
3 »Herre, tänk på att jag troget och av hela mitt hjärta har hållit mig till dig. Jag har gjort det som är gott i dina ögon.« Och han grät häftigt.
4 Herrens ord kom till Jesaja:
5 »Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag lägger ytterligare femton år till ditt liv,
6 och jag skall rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand, ja, jag skall värna denna stad.«
21 Sedan lät Jesaja ta fram en kaka fikon att lägga på såret, så att Hiskia skulle bli frisk.
22 Hiskia frågade: »Vad är då tecknet på att jag skall få gå upp till Herrens hus?«
7 Jesaja sade: »Detta är tecknet Herren ger dig på att han skall göra vad han har lovat:
8 Jag låter skuggan på trappan gå tillbaka de tio steg som solen redan låtit den tillryggalägga på Achas trappor.« Och solen gick tillbaka tio steg som den redan hade tillryggalagt på trappan.
9 Ett kväde av kung Hiskia av Juda när han hade varit sjuk och blivit frisk från sjukdomen.
10 Jag sade:Mitt i livet går jag bort,bakom dödsrikets port förblir jagde återstående åren.
11 Jag sade:Jag får inte mer skåda Herreni de levandes land,aldrig se människor merbland dem som bor i världen.
12 Min boning flyttas,bärs bort som en herdes tält.Du rullar ihop mitt liv som en vävoch skär ner mig från varpen.Innan dagen blir natt gör du slut på mig,
13 innan morgonen kommer är jag gjord till intet.Som ett lejon krossar du alla mina ben.
14 Som svalans gälla skri hörs min röst,som duvans klagande läte.Gråtande ser jag mot höjden:Herre, jag är hårt ansatt,grip in till min hjälp!
15 Vad kan jag säga till honom?Det är ju han som har gjort detta.Sömnen flyr migi min bittra plåga.
16 [---]Herre, gör mig frisk, låt mig få leva!
17 Min bittra plåga blev mig till välsignelse.Du skonade mitt livoch räddade mig från förintelsens avgrund,du kastade alla mina synder bakom dig.
18 Dödsriket prisar dig inte,de döda sjunger inte ditt lov,de som har lagts i gravenhoppas inte på din trofasthet.
19 De levande prisar dig, de levande,så som jag gör i dag.Fäder undervisar sönerom din trofasthet.
20 Herren kommer till min räddning,låt oss slå an strängarnaoch spela vid Herrens husi alla våra livsdagar.