1 Herren sade till mig: »Tag en stor tavla och rista med outplånlig skrift: Maher shalal hash bas, ’Snart rov strax byte’.«
2 Jag skaffade mig pålitliga vittnen: prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son.
3 Sedan var jag tillsammans med profetissan, och hon blev havande och födde en son. Herren sade till mig: »Ge honom namnet Maher shalal hash bas.
4 Ty innan pojken kan säga pappa och mamma skall Damaskus rikedomar och bytet från Samaria bäras fram inför kungen av Assyrien.«
5 Åter talade Herren till mig och sade:
6 »Detta folk förkastar Siloas vatten, som flyter så stilla, och tappar modet inför Resin och Remaljas son.
7 Därför skall Herren låta Eufrat skölja över dem med sitt väldiga vattenflöde — kungen av Assyrien med hela hans makt. Det skall bli en flod som stiger över alla bräddar och går över alla vallar,
8 den skall välla fram över Juda och svepa fram som en stormflod tills vattnet når upp till halsen. — Hans utbredda vingar skall täcka ditt land i hela dess vidd, Immanu El.«
9 Folk, slut er samman— ni skall ändå krossas.Lyssna, alla länder i fjärran!Rusta er — ni skall krossas,rusta er — ni skall krossas.
10 Smid planer — de skall slå fel,ge order — de skall inte utföras.Ty Gud är med oss.
11 Detta är vad Herren sade till mig när han grep tag i mig och varnade mig för att följa samma väg som detta folk:
12 »Kalla inte allt för stämpling som detta folk kallar stämpling. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det.
13 Inse att det är Herren Sebaot som stämplar mot er — honom skall ni frukta, honom skall ni bäva för.
14 Ja, han stämplar mot Israels båda folk, han skall bli en sten som de snavar på och en klippa som de stöter emot, och för Jerusalems invånare skall han bli en snara och en fälla.
15 Många skall snava på den, falla och krossas, snärjas och fångas.«
16 Jag vill knyta in min undervisning, jag vill gömma mitt budskap under sigill i mina lärjungar.
17 Jag vill vänta på Herren, som döljer sitt ansikte för Jakobs folk, och sätta mitt hopp till honom.
18 Se, jag och barnen som Herren har gett mig har blivit tecken och förebud i Israel från Herren Sebaot som bor på Sions berg.
19-20 Man säger till er: »Fråga de dödas andar och spådomsandarna, de som väser och stönar!« — Ja, skall inte ett folk fråga sina gudar, be de döda om budskap och undervisning för de levandes skull? — Så talar de för vilka ingen gryning finns.
21 Plågade och hungrande skall de ströva omkring i landet, och i sin hunger skall de gripas av raseri och förbanna sin kung och sina gudar. De må vända sig upp mot höjden
22 eller se ut över jorden, överallt råder nöd och mörker, en ångestens natt, töcken utan någon ljusning.