10 Herren har låtit er falla i dvala.Han har slutit era ögon— det gäller profeterna —och täckt över era huvuden— det gäller siarna.
11 För er har all profetia blivit som orden i en förseglad bokrulle: ger man den till en som är läskunnig och ber honom läsa, så svarar han: »Det kan jag inte, den är förseglad.«
12 Och ger man den till en som inte är läskunnig och ber honom läsa, så svarar han: »Jag kan inte läsa.«
13 Herren sade:Detta folk nalkades mig med ord,deras läppar ärade mig,men deras hjärtan var långt ifrån mig,deras gudsfruktan var inlärda människobud.
14 Därför skall jag än en gångslå detta folk med förundrangenom förunderliga gärningar.Då är det slut med de visas vishet,de förnuftigas förnuft är borta.
15 Ve dem som i dolda djupvill gömma sina planer undan Herrenoch utför sina gärningar i mörkret,dem som säger:»Ingen ser oss, ingen vet!«
16 Ni vänder allting upp och ner!Är leran jämställd med krukmakaren?Skall verket säga om mästaren:»Han har inte gjort mig«?Skall det som formats av lerasäga om honom som formade det:»Han kan ingenting«?